Skriv ut

Vision som blev verklighet  
skrivet av Richard Roosvall

Årsta Havsbad är berättelsen om en vision som blev en verklighet. Området tillkom 1929 på HSB:s initiativ. Dess dåvarande chef, arkitekt Sven Wallander, var visionären och iscensättaren av den bärande idén ’att med enkla medel och till rimlig kostnad erbjuda människor med begränsade ekonomiska resurser välbehövlig avkoppling från trängseln och osundheten i storstaden’. Frisk luft, stärkande bad, vacker natur, en egen täppa och en enkel sportstuga för den dåtida korta sommarsemestern var för de flesta på tjugotalet endast en dröm. Trädgårdsodling, bärplockning och husbehovsfiske hade också sin betydelse för mellankrigstidens folkhushållning.
  Tanken var att stugorna, standardiserade och praktiska, skulle ägas, medan de små tomterna skulle arrenderas till en låg och på livstid tryggt fastställd kostnad. Invånarna i fritidssamhället skulle erbjudas bekvämlighet i form av service och goda kollektiva kommunikationer. Fria lördagar var ännu inte uppfunna och det var få förunnat att äga en bil.

Från väglöst land till tätort

Det var ett socialt engagerat program, anpassat till dåtida behov och möjligheter, som drogs igång på den 300 tunnland stora råmarken utmed Horsfjärden. Gamla vägen från Årsta slott till Vitsåns mynning var dittills enda farbara väg, men snart bröts ny väg genom det som skulle bli en växande tätort.
  I den första etappen stakades 400 tomter på mellan 700 och 1000 kvadratmeter ut mellan nyanlagda slingrande vägar, över sandåsar och bergknallar, skogspartier och stränder. Örlogsstationen, liksom de fåtaliga invånarna inom Alvsta och Stadsberga i Väster- och Österhaninge socknar, skulle få många nya grannar!  

Stugor och service

Ett tiotal enkla men praktiska sportstugemodeller serietillverkades vid HSB:s fabrik och restes på de nystyckade tomterna. Stugorna fanns i två versioner: sommarbonade eller oisolerade, allt efter köparens behov. För dem som föredrog tältstandard fanns ett antal så kallade campingstugor vid Barberarstigen. Dessa enkla masonitlådor liknade fyramanstält, ehuru något mer motståndskraftiga mot blöta somrar, och hyrdes ut säsongsvis.
  Utmed Torgvägen anlades stugbyar för veckouthyrning till Dagens Nyheters respektive Albert Bonniers personal.
  Sommarvattenposter och gemensamma torrklosetter fördelades inom området. En materialgård försåg den gryende gör-det-själv-rörelsen med virke och spik, färg och tjärpapp.

Fast förvaltning

HSB hade fast anställd personal året om, som bodde i längorna vid Torget och arbetade med anläggning och skötsel, såsom sop- och latrinhämtning med häst och vagn från de gröna kollektiva torrdassen.
  Befallningshavaren härskade med järnhand över sitt rike, från kontoret i Torgbacken hade han uppsikt över de nyblivna ”asfalttorparna”. Allt från avverkning till Övermålning var strikt reglerat av markägaren, och ”förvaltar´n” måste konsulteras i det mesta som rörde förändringar. Området behöll därmed sin karakteristiska stil, med stående lockpanel, resliga furor och gröna pinnstaket.

Goda kommunikationer

Genom en donation asfalterades genomfartsvägen 1939 för att möta kraven från den växande trafiken. Snart ersatte en direkt busslinje till Ringvägen med Nynäsbanans pustande tåg. På matarbussen från Västerhaninge trängdes nu sportstugefolket med resenärer till det mer mondäna Utö, som nu fått buss- och ångbåtsförbindelse med Stockholm via Årsta Havsbad.
  Torget – mötesplatsen och samhällets ansikte utåt, platsen vid vars pump man på småstadsvis samlades för att hämta sitt vatten och för att skvallra – utformades som en rektangulär piazza, begränsad av strama solgula trälängor med utskjutande baldakiner och av en bred stentrappa mot havet, samt möblerades med en springbrunn omgiven av susande pilar.

Varierat butiksutbud

Vid Torget idkades sällskapsliv och köpenskap. Här vände bussen, här fanns postkontor, bageri, charkuteri, frisersalong, bensinstation och kiosk samt butiker för livsmedel och fotoartiklar. Här bedrevs torgmarknad, där odlare och fiskare från Betania, Snappudd och Spjutsund sålde färska morötter i knippen och nattfångad strömming uppvägd på besman. Om sommarkvällarna samlades ungdomen här under pilarna.
  Även på andra håll inom området växte affärer upp. Under skilda epoker levde en Konsumfilial (det nuvarande Klubbhuset) och en kiosk vid Karlslund, en privat lanthandel vid avfarten till ångbåtsbryggan, en mjölkbutik vid Runda plan, ännu en kiosk vid Flottans plan och ett kafé vid Berga bro.
  Under många år var en minigolfbana, belägen vid nuvarande Videnäsvägen, en samlingsplats för alla åldrar. 

För sport och fest

För de sportsligt aktiva anlades tennisbana, fotbollsplan och båthamnar. Den långa sandstranden rensades från klappersten och utrustades med badbryggor, trampolin och omklädningshytter. Under de på 1930-talet årliga Årstadagarna arrangerades tävlingar mellan lokala och externa deltagare i simning, fotboll, tennis med mera. Segelsällskapet Vikingarna anordnade regattor på Horsfjärden, och det dansades på den nyanlagda dansbanan nere på plagen, som man på franskt manér benämnde sandstranden.
  I bergen bortom Karlslund uppförde ungdomar och frivillig arbetskraft ett "Kollo", där ett åttiotal storstadsbarn varje år erbjöds några månaders sund sommarvistelse.

Årsta Havsbads hotell

På den vackraste platsen, med utsikt över badlivet och öarna som flöt på de blånande fjärdarna, placerades ett hotell med restaurant och dansgolv. Byggnaden utgjorde HSB:s monter på Stockholmsutställningen 1930 – funktionalismens genombrott – och flyttades därpå ut till Årsta Havsbad. En vit långsträckt funkisbyggnad, där stugfolket då och då kunde slippa ifrån primusköket och plåtbaljan för det dukade middagsbordet och dansa till levande musik medan månen blänkte i Horsfjärdens dunkla vatten.
  Kulörta sommarkläder blandades med strama uniformer och vita mösskapell från den närbelägna örlogsstationen, där tusentals man var förlagda i skepp och baracker under krigsåren. Tonerna från husbandet – Nisse Stenqvists trio – spreds över denna nyss så ödsliga del av skärgården.

Rikt föreningsliv

Årsta Havsbads nybyggare, som mestadels rekryterades från Stockholms HSB-föreningar, var vana vid föreningsliv och kollektiv strävan. Detta odlades flitigt: arrendatorerna bildade redan 1930 en stugägarförening, vilken bland annat gav utbildning i den då ej utbredda men ”särdeles välgörande simkonsten”, och arrangerade ett gemensamt midsommarfirande med hästdragna lövade skrindor, folkdans och lekar.
  Andra föreningar bildades så småningom för båtlivet, tennisen, fisket med mera. Genom frivilliga bidrag och arbetsinsatser anlades på 50-talet en modernitet: en Ungdomsgård, där Årstaungdomen kunde samlas. Människor engagerade sig i föreningsliv, umgänge och dans.

Ett lyckat experiment

Årsta Havsbad blev uppmärksammat, populärt och attraktivt, ett banbrytande socialt experiment i en tid då skärgårdssemestrande var förbehållet välsituerade eller pensionatsgäster. Även om vissa rynkade på näsan åt dess karaktär av koloniområde eller kollektiv - ”700 villor för småfolket”, som HSB-reklamen löd – blev, och är, Årsta Havsbad ett lyckat resultat av dess skapares framsynta initiativ och varaktiga intresse.

Tidens gång

Tiderna förändrades i takt med den allmänt förbättrade ekonomin, den längre fritiden och de stigande kraven på komfort. Lediga lördagar, en egen bil och charterresor utomlands var inte längre en utopi för flertalet. Det ekonomiskt mätbara välståndet i landet ökade och ”den kollektiva sommarstaden” fick en ny roll.
  Även Årsta Havsbad förändrades. På femtiotalet påbörjades stegvis elektrifieringen genom att de boende kvartersvis bildade ”elektriska föreningar”. ”Latrinhästarna” ersattes av ett par ärrade jeepar från krigets 40-tal.
  Mångfalden av affärer – liksom torgmarknaden – upphörde på 60-talet när de nu alltfler bilburna innevånarna gjorde sina inköp på annat håll. Snart återstod endast Konsumbutiken vid Torget.
  Hotellet förlorade sin dragningskraft, förföll och eldades upp 1970. De forna sportstugorna började byggas om och till, eller ersättas av moderna fritidshus. De gemensamma torrdassen försvann.
  HSB hade fött och vårdat sitt barn i ett fyrtiotal år. Frigörelsesträvanden hade förekommit av och till bland arrendatorerna, men HSB behöll ansvaret för området. Prisutvecklingen på tomtmarken ledde dock till att Årsta Havsbad började representera ett avsevärt bundet kapital, samtidigt som de nu slitna anläggningarna krävde alltmer i underhållskostnader.
  På sjuttiotalet sammanföll så markägarens och många av arrendatorernas intressen. Årsta Havsbad blev moget att leva sitt eget liv. HSB förberedde en hedervärd sorti genom vissa nödvändiga upprustningar, främst i ett nytt sommarvattennät. De boende erbjöds att friköpa tomterna och några nya arrendekontrakt upprättades inte.

Samfällighetsförening

Alltfler gamla och nya Årsta Havsbadsbor blev tomtägare och en lagstadgad samfällighetsförening tog sakta form, för att till sluta ta över förvaltningen år 1985.
  År 1990 lades postkontoret ned och ersattes av lantbrevbärare. Konsum lade också ned verksamheten och överlät butiksbyggnaden till samfälligheten. Den sökte nya arrendatorer – för ”utan butik dör Torget som träffpunkt”.
  Ännu på 90-talet fanns ett fåtal arrendatorer med gamla, billiga livstidskontrakt kvar, men i takt med arv och försäljningar hade de flesta tomter övergått i privat ägo.
  Alltfler ”minivillor” ersatte de gamla sportstugorna. Alltfler valde på 90-talet att bosätta sig permanent i Årsta Havsbad. Privata brunnar borrades ännu ohejdat, men kommunen försökte hindra perment bosättning genom restriktioner i byggnation och avlopp.
  En aktion drogs igång för planering av ett permenant vatten- och avloppssystem, men frågan blev en vattendelare mellan sommar- respektive permanentboende, och projektet röstades ned 1992.

Årsta Havsbad idag

Även om mycket har förändrats i och omkring Årsta Havsbad, så är området idag ett i flera bemärkelser blomstrande samhälle. Med sitt läge vid en del av skärgården, som är nästan lika orörd som på tjugotalet, med sina goda kommunikationer och närhet till Stockholm, sin mångfald i bebyggelse, terräng och intresseriktningar, är det kanske mer attraktivt än någonsin att bo i Årsta Havsbad.
  Försäljningspriser och taxeringsvärden talar sitt tydliga språk, vi har kommit mycket långt från de priser och kostnader som en gång åsattes sportstugorna.
  Idag finns cirka 800 fastigheter inom området, varav de flesta är friköpta, men hur många tusen människor som vistas här sommartid kan bara gissas...

I våra omgivningar

Årsta Havsbads närmaste omvärld, vår del av Södertörn, har mycket att erbjuda i naturskönhet och kulturlämningar, flora och fauna. Snart sagt alla sorters landskap och växter, utom arktiska, är representerade på en liten yta. Vilt finns att studera i rik mängd, särskilt på Berga och Gålö. Fisket är tämligen givande, även om vissa arter tidvis är svårtillgängliga. Spår efter våra förfäder kan vi finna i mullen inpå våra knutar.

Årsta Havsbladet

Så heter samfällighetsföreningens medlemstidning, som för närvarande utkommer till jul och till midsommar. Under rubriken Staketnotiser införes viktigare nyheter inom området, samt informerar föreningarna om det löpande arbetet, kallar till stämmor och väcker frågor. I sommarnumret annonseras sommarens aktivitetsprogram och annat av allmänt intresse.
  Horsfjärdens röst är sidan där läsarna kan rosa, risa, fråga eller påstå i insändare. Händelser i Årsta Havsbads närmaste omvärld publiceras under rubriken Bortom staketen. I avdelningen Hemma vid Horsfjärden försöker Årsta Havsbladet även vaska fram och föra vidare historier om gångna tiders förhållanden i och omkring Årsta Havsbad. Där kåserar medlemmarna om händelser förr och nu.
  Föreningsgården i Stora badparken kan under vissa förhållanden hyras för privata sammankomster. Klubbhuset i Karlslund, den före detta Konsumbutiken, är säte för Hårsfjärdens Båtsällskap, men hyser även andra sammanslutningar.

Trafik- och parkering

Årsta Havsbads vägar är trånga och bilarna är många, framförallt under varma sommarhelger. Det krävs av oss alla att visa hänsyn och respekt. Ett parkeringsbolag sköter på samfällighetsföreningens uppdrag tillsynen över att ordningen upprätthålles.

Rikt föreningsliv

För områdets förvaltning och drift, samt för att organisera diverse aktiviteter, finns följande sammanslutningar:

  Årsta Havsbads samfällighetsförening utgör sedan den 1 juli 1985 den lagstadgade förvaltande organisationen i Årsta Havsbad. Medlemskap i samfällighetsföreningen är obligatoriskt för alla fastighetsägare inom Årsta Havsbad.
  Till samfällighetsföreningen är dessutom knutna sektionerna Hårsfjärdens Båtsällskap, Årsta Havsbads Tennisklubb och Årsta Havsbads Bastubadarsällskap, som var och en organiserar sina medlemmar i respektive aktiviteter.
  Fristående från samfällighetsföreningen är föreningen Årsta Havsbads Stugägarförening.

  Årsta Havsbads stugägarförening är områdets äldsta sammanslutning, bildad redan 1930. Medlemskapet är frivilligt och syftet är att arrangera gemensamma aktiviteter – såväl de klassiska Valborgs- och midsommarfirandena, simskolan och simpromotionerna – som senare tiders evenemang såsom Årstadagen med Årstamaran, loppmarknad och picnic på stranden, samt tipspromenader och danskvällar. Så gott som alla Årsta Havsbadsbor har insett glädjen och nyttan av att vara medlemmar i Stugägarföreningen.

  Hårsfjärdens båtsällskap organiserar alla Årsta Havsbadsbor, som har båt inom området. Medlemskapet för dessa är obligatoriskt och båtar får ej förtöjas eller torrsättas inom Årsta Havsbad utan båtsällskapets styrelses medgivande.
  Båtsällskapet förvaltar och bevakar samfällighetsföreningens marina tillgångar, såsom bryggorna vid Lilla Badet samt vid Årsta brygga, Vår Bostads väg, Båtstigen och Sjövreten, planerar hamnanläggningar och uppläggningsplatser samt anvisar båtplatser och tillhandahåller båtvagnar och bojeka. Båtsällskapet har idag cirka 300 medlemmar och förfogar över cirka 250 båtplatser.

  Årsta Havsbads tennisklubb fördelar speltider, arrangerar turneringar och tennisskola samt underhåller de två tennisbanorna i Stora badparken. Medlemskap är obligatoriskt för alla som vill vara aktiva i verksamheten och deltaga i tävlingar.

  Årsta Havsbads bastubadar-sällskap är en grupp sommar- och vinterbadande entusiaster, som fördelar dam- och herrbastutider, sköter bastuns praktiska drift och underhåll och vårdar kropp och själ under angenäma former. Medlemskap krävs, och ger alla i hushållet tillträde till bastun.


Träffar: 3958
X

HögerKlick

Höger Klick är avstängd på denna sida